Försvarsanslaget ökar vilket återspeglar den politiska viljan att konkret förbättra landets militära förmåga. Det paradoxala är emellertid att de i praktiken ganska modesta ökningarna i kronor medför en risk för att försvarsanslagets andel av BNP blir lägre än de 1.2 procentenheter som vi uppfattar vara försvarets andel av BNP. I krontal krävs ett betydande påslag för att den 1,2 procentiga nivån ska kunna bibehållas något som Helge Löfstedt tar upp i sitt inlägg.

Metoden att mäta försvarsanslagets andel av bruttonationalprodukten (BNP) ger inte svaret på hur stort anslaget är i ekonomiska termer. Trots att andelen av BNP minskar, kan försvarsanslaget öka i kronor.

Däremot ger det en bild av hur mycket statsmakten är beredd att anvisa av tillgängliga medel. Med andra ord hur viktigt det militära försvaret uppfattas av den politiska ledningen och vilka signaler man vill ge till omvärlden. Idag ligger Sverige sämst till av alla nordiska länder. Helge Löfstedt visar i sina beräkningar att försvarsanslagets andel av BNP inte kommer att öka trots en höjning av försvarsanslaget. En ytterligare minskning ökar knappast förtroendet för svensk försvarsvilja.

Klicka här för att ladda ner mer information