/Totalförsvar mot hybridkrigföring

Totalförsvar mot hybridkrigföring

Av John Craaford

Oktobernumret av Vårt Försvar kallas och ägnas nästan helt åt det som kommit att kallas

just hybridkrigföring. Uttrycket förklaras av redaktionen under rubriken Krig med variation. Och kommenteras med olika grad av enkelhet av kunniga författare i särskilda artiklar.

Båda uttrycken är välfunna och är väl på väg att bli etablerade – det märks i andra inlägg i tidskriften. Men de får inte föra våra tankar direkt in i cyberrymden eller ens till miljöer med erkänt religiöst-etniskt historiskt splittrade befolkningar. Vi är inte där!

Jag tycker begreppen klarnar om man avseende hybridanfall, cyberangrepp och disinformation nyttjar vårt begrepp TOTALFÖRSVAR.

Totalförsvarsövningar – minnen från ”Kalla kriget”.

Jag själv fick min första generalstabstjänst som chef för operationssektionen på II. Militärbefälsstaben.1 Staben med stödförband låg då i förberedelseskedet för sin repetitionsövning. Den genomfördes med stora ambitioner att vara en totalförsvarsövning. Jag var naturligtvis övad sektionschef och tillträdande MB skulle vara övad medan den snart avträdande ingick i övningsledningen. Civilbefälhavarens ”stab” var likaledes övad. Efter ett inledande seminarieskede grupperades MB och CB med krigsplacerade enheter i ”berget”, helt funktionsvis med stabens sambandsavdelning intill Televerket, fältarbetsavdelningen med Väg- och vatten och så vidare. En radiakcentral leddes av lantmäteriet. Motsvarande självklart på underrättelse- och underhållssidorna. Samverkansofficerare från Marinkommando och KA-försvar samt Flygvapnet var givetvis med – både i övningsledning och ”i berget”.

Bland de positiva erfarenheterna var att även övningsledningen kom att lära sig mycket. Där samverkade ju nyckelpersoner från Försvarsområdesstaberna samt de tre länsstyrelserna och grannmilo.

Under min tid i II. Milo gjorde så i tur och ordning de tre fo-staberna KFÖ d v s repetitionsövningar – med tillämpningsövning och samgruppering med krigsorganiserad länsstyrelse i fasta berganläggningar.

Alla dessa övningar innehöll kärnvapeninsats i eller nära området och resurser för att värdera de mätvärden som övningsledningen matade in samordnades liksom hur meddelanden och radiotal från landshövding med flera måste nå allmänheten – psykologiskt försvar.

Min poäng – då jag tänker tillbaka och väger in hybridkrigets olika sidor – är att denna form av realistiska totalförsvarsövningar, främst på högre regional nivå, ger inte bara tillfälle till övning utan tillfälle också till studium av och inkörsportar till hybridkriget, hybridanfallet och ”försvar” mot det. Att arrangera moment av ”hybridkaraktär” är enkelt!

Jag vill slutligen erinra om hur Tjernobylkatastrofen med sitt radioaktiva nedfall drabbade särskilt Gävleborgs län. Just med erfarenhet från nämnda övningar kunde man snabbt rigga till en radiakcentral och man löste på ett erkänt bra sätt uppgifterna med varningar och utrymningar.

Länsstyrelser i samverkan med polis, hemvärn och skogsbolag bör ordna en skogsbrandcentral som enkelt kan övas och vid behov kallas samman eller ha förhöjd beredskap.

John Crafoord är överste och har varit chef för Armélinjen på MHS, försvaraattaché i Helsingfors och därefter stabschef på MHS.

2016-10-11T10:39:50+00:0011 okt 2016, 10:39|Debatt, Kommentar, Notis|