/Värnplikt och Nato i fokus vid skånsk försvarsdebatt

Värnplikt och Nato i fokus vid skånsk försvarsdebatt

Vårens Försvarsforum i Malmö lockade 70-talet personer som på Kockum Fritid fick möta tre ledamöter från riksdagens försvarsutskott. De försökte besvara frågan: Vad vill politikerna med försvaret?

Försvarsdebatten arrangerades av Allmänna försvarsföreningen, Försvarsutbildarna och Kungl Krigsvetenskapsakademien. Från akademien kom ledamoten och generalmajoren Karlis Neretnieks, som i egenskap av moderator undrade hur politikerna tänker lösa problemen.

– Det finns väldiga luckor i vårt civila försvar att täppa till. Det finns inga lager, så leverans av förnödenheter sker enligt modellen just-in-time, sa Neretnieks, som anser att det också är en utmaning att återskapa Sveriges militära försvar.

Idag satsar vi bara en procent av vår bruttonationalprodukt (BNP) på försvaret. Men enligt överbefälhavarens perspektivstudie borde det på sikt vara 2,5 procent av BNP medan Kungl Krigsvetenskapsakademien i sin analys landar på 2 procent år 2030.

– Utöver ordinarie budget behövs det 16 miljarder kronor per år för att göra försvaret krigsdugligt, hävdade Karlis Neretnieks.

Värnplikten välkomnas

Allan Widman (L), ordförande i försvarsutskottet, sa att vi har ”ett extremt besvärligt omvärldsläge”. Därför behöver vi bli medlem i Nato.

– Det tar lång tid innan hjälpen kommer. Det kan ta tre månader att få hit markstridskrafter, sa Widman, som välkomnar att den svenska värnplikten är tillbaks.

Roger Richtoff (SD), ledamot i försvarsutskottet, är f d officer med en del utlandstjänstgöring bakom sig.

– Vi vill satsa på ett starkt försvar. Det behövs tiotusen värnpliktiga och fler officerare. Dessutom vill vi ge frivilligorganisationerna en egen budget samt köra in kustbevakningen under marinen, sa Richtoff, som betonade att landsbygden är en del av totalförsvaret. Därför måste civilförsvaret förstärkas.

Åsa Lindestam (S), vice ordförande i försvarsutskottet och ordförande i Svenska lottakåren, medgav att det inte var bra att låta plikten vila:

– Idag har vi fyratusen värnpliktiga, men det tar tid att lösa personalförsörjningen.

Hon berömde försvarsminister Peter Hultqvist för att han har skapat ”ett oerhört gott samarbete” med Finland, liksom övriga Norden och Baltikum.

Mobila slakterier

Vad gäller totalförsvarets upprustning, så sa Lindestam att det inte går att tänka i gamla banor. Som exempel nämnde hon Hälsingland, där man startat mobila slakterier och mejerier.

De tre politikerna, som också sitter i försvarsberedningen, föreföll överens om vikten av ett bra försvarssamarbete i EU. Däremot råder det skilda meningar om behovet av en Nato-anslutning.

– Men ni tycks överens om att vi måste återskapa folkförankringen för att få ett starkt totalförsvar, summerade Karlis Neretnieks, som i likhet med övriga hoppas på en utveckling av det skånska försvarets spjutspets, pansarregementet P7 på Revinge hed, vars nye chef, överste Bo Stennabb, såg nöjd ut.

 
Text och foto: Pontus Persson

2018-06-10T11:08:39+00:0010 jun 2018, 11:08|Notis|