AFF:s länsavdelning i Östergötland genomförde i samverkan med Civilförsvarsförbundet och Försvarsutbildarna ett seminarium i Linköping torsdagen den 7 november 2013 där riskområden och samhällets generella krishanteringsförmåga diskuterades.

[title size=”3″]Minnesanteckningar från AFF Östergötlands seminarium 2013-11-07[/title]

Landshövding Elisabeth Nilsson hälsade alla välkomna och berättade om AFF:s mångåriga historia och nystart på senare tid. Göran Grönberg tog över och modererade det första seminariet med deltagande av landshövdingen, överdirektör Nils Svartz, MSB, överste Michael Nilsson MRS Syd och experten Bo Jifält, Försvarshögskolan. Rubriken var: ”Riskområden och Samhällets generella krishanteringsförmåga”.

Elisabeth Nilsson redogjorde ingående för länsstyrelsens roll som regional geografiskt ansvarig myndighet.

Nils Svartz inledde med funderingar om hur man ska tänka när man har att hantera samhällets hela hotskala – olyckor, kriser, krig, liv, hälsa, miljö, grundläggande värderingar, ekonomi, etc. MSB har identifierat 27 allvarliga kriser och hot som kan skapa störningar i vårt samhälle. Han betonade aktörerna ansvar beträffande förebyggande, förberedande och handläggande förmåga, värdet av att bygga förtroende mellan aktörerna och hur grundläggande det är att ha enskilda individens förtroende.
Svartz nämnde Canadas kampanj ”72 timmar” för att förmedla till invånarna att de måste ta egenansvar i början på en kris.

Michael Nilsson ansvarar, som chef för MRS Syd med 6 län och 84 kommuner med P7, Ing2 och 11 Hvbat med inalles 6 000 soldater, för Försvarsmakten möjligheter att göra insatser även för det civila samhället. Han betonade betydelsen av samövning med samtliga aktörer, vilket också sker i ökad omfattning. Försvarsmakten deltar med tillgängliga resurser i de svåra påfrestningar som sker, senast vid stormen i södra Sverige. Nilsson underströk att han som chef för region syd inte har egna militära förband utan måste vända sig till de regementschefer som finns inom regionen.

Bo Jifält betonade också – inom ramen för läge med höjd beredskap – värdet av förtroende. Han konstaterade att det nu finns en nationell försvarsplanering och att vi är på väg med att hitta en väg mot ett nytt civilt försvar. Han ansvarar för ett ”tankepapper” på FHS. Det måste till gemensamma planeringsförutsättningar för ett civilförsvar som inte funnits på över 15 år, där Försvarsmakten och civilsamhället involveras tillsammans. Problem finns i form av kunskapsförlust under de senaste åren och försvarssekretess. Det gäller att ta fram trovärdiga scenarier om heliga uppgifter och att nå fram till län och kommuner med utbildning och adekvata övningar samt hur – fortfarande under läge höjd beredskap – kompetensutveckla civila aktörers förmåga att kunna stödja Försvarsmakten.

Denna nya situation innebär att Försvarsmakten kommer att ställa krav på det civila samhället medan det i normala lägen är det civila samhället som kan göra anspråk på stöd från Försvarsmakten.

Inför förestående paus presenterade Jan Larsson, projektledare för Shelter box vid svenska Rotary, innehållet i Shelter box och demonstrerade det på scenen uppsatta tältet. Förevisningen rönte mycket stor uppskattning bland de drygt hundra deltagarna.

Efter paus inledde Sven Lindgren som moderator det andra seminariet med rubriken ”Vad kan individer göra? Privata företag? Medias roll?” Deltagare var kommunalrådet Paul Lindvall, Linköpings kommun, vice president Lars Jernbäcker, Saab, räddningschef Håkan Dahm, Räddningstjänsten Östra Götaland, avdelningschef Cecilia Nyström, MSB samt chefredaktör Charlotta Friborg, Östgöta Correspondenten.

Paul Lindvall betonade förtroende, tydliga roller, ordinarie organisation med ansvarsprincipen och Tekniska verkens roll i kommunens infrastruktur. Han blev svaret skyldig hur kommunen underlättar individens ansvarstagande men var positiv till frivilligorganisationernas insatser i frivilliga resursgrupper, FRG. Av naturliga skäl kom han in på det tragiska dubbelmordet som just hade ägt rum i Ljungsbro och hur det hade berört kommunens krishantering. Ryktesspridning i sociala medier är ett problem som är svårt att hantera.

Lars Jernbäck beskrev näringslivets ansvar på viktiga områden som infrastruktur, kommunikationer, finans- och betalningssystem, etc. och att det måste finnas avtal, byggda på ömsesidigt förtroende, för att det ska fungera också i kris. Företagens samhällsansvar är främst att skapa nödvändiga resurser för den gemensamma sektorns finansiering. Han var skeptisk till införande av stora beredskapslager eller andra stora beredskapssystem pga. av medborgarnas sannolika bristande betalningsvilja för detta. Hans retoriska fråga var: Vad är medborgarna beredda att betala för? Håkan Dahm berättade om räddningstjänstens dagliga hantering av olyckor och kriser av varierad art och den höga kompetens som räddningstjänsten besitter. Verksamheten styrs normalt av handlingsprogram. Om en extrem kris uppstår handlar det om prioriteringar av resurser och att ta stöd av frivilliga. Det viktiga är att människor får hjälp av någon.
Cecilia Nyström betonade individens ansvar. Viktigt med PPP, uttytt Public. Private. Participation. Vi behöver göra mer utvecklade aktiviteter tillsammans och tydliggöra olika aktörers och medborgarnas ansvar. MSB satsar 33 Mkr på frivilligorganisationer för information till allmänheten (”Din säkerhet”, krisinformation, kriskommunikation) och anslår 120 Mkr per år tillforskning (vars resultat och slutsatser av densamma kan ifrågasättas).

Charlotta Friborg framhöll mediernas ansvar för att ge medborgarna korrekt information.
Traditionella medier – tidningar, radio, TV – har och måste ha hög trovädrighet i sin nyhetsförmedling  vid kris, samtidigt som hon varnade för en del skrämmande inslag i sociala medier. Mediers uppgift är därutöver att kritiskt granska politiker och myndigheters och andra ansvarigas insatser.

Vid tangentbordet: Sven Lingren och Göran Grönberg