Folk och Försvars rikskonferens, 70 år i år, avhölls som vanligt i Sälen under årets andra vecka. I vanlig ordning utgjorde talare och övriga deltagare ett brett spektrum av det säkerhetspolitiskt engagerade Sverige: representanter för medlemsförbunden, politiker, diplomater, anställda i departement och ämbetsverk, forskare med flera. Bland årets utländska gäster fanns Lettlands president, och den finske överbefälhavaren samt chefen för Politiets sikkerhetstjeneste i Norge.
Globalt och nationellt
Utrikesminister Margot Wallström inledde konferensen med ett tal där hon betonade vikten av ett mer handlingskraftigt och solidariskt EU, liksom fortsatt alliansfrihet för att garantera avspänning i Östersjöområdet. Hon följdes av den lettiske presidenten, Raimonds Vejonis, som i sitt tal berörde Lettlands och Östersjöområdets situation och behovet av samarbete, och framför allt under den efterföljande frågestunden uttryckte sin önskan att Sverige skulle ansluta sig till Nato.
Försvarsminister Peter Hultqvist beskrev den svenska militära uppbyggnaden och dess bakgrund i den ryska upprustningen kombinerad med militär aggression i vårt närområde. Samma tema togs också upp av den nye överbefälhavaren, Micael Bydén. Båda betonade vikten av internationellt försvarssamarbete och att Sverige, trots det fokus som nu finns på det territoriella försvaret, också fortsätter med att engagera sig i internationella operationer. Båda nämnde också, liksom den finländske överbefälhavaren, Jarmo Lindberg, det täta samarbetet med Finland.
Den kommande svenska säkerhetsstrategin togs också upp under konferensen. Statssekreterare Hans Dahlgren, ansvarig för arbetet, beskrev det övergripande syftet som att identifiera centrala problem och utmaningar i ett brett perspektiv och att försöka peka ut vägar att möta dem.
Försvar av det svenska samhället
Ett terroristdåd på svensk mark är det hot som de flesta svenskar ser som mest sannolikt. Detta framgick av den presentation som Helena Lindberg, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gjorde av de nyaste opinionssiffrorna. På temat att förebygga sådana attentat talade Säkerhetspolisens chef, Anders Thornberg, och hans norska motsvarighet Marie Benedicte Bjørnland. Som Anders Thornberg uttryckte det har många i Sverige förmågan att utföra terroristdåd och några har också den avsikten. Samtidigt har också ISIL förklarat att man avser att flytta sin verksamhet till Europa. Problemet är givetvis att i förhand identifiera potentiella gärningsmän. En del kan gömma sig bland de inkommande flyktingarna och en speciell grupp som man försöker övervaka är återvändarna från Syrien, som nu uppgår till cirka 130 personer i Sverige och 30 i Norge. En förhoppning är att den nya lag som nu förbereds (och vilken redan existerar i Norge) kan bli till hjälp.
Inrikesminister Anders Ygeman knöt också an till temat om hur Sverige ska kunna skydda sig mot terroristattentat och beskrev det arbete som äger rum. Det försiggår på en rad olika
fronter, bl a genom den nya nationella strategin mot terrorism, som antogs under hösten och genom det arbete som utförs av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, som också framträdde under konferensen.
Inrikesministern beskrev bl a betydelsen av att det finns lagar som möjliggör att t ex telefonavlyssning kan följa den tekniska utvecklingen när allt färre ringer traditionella samtal via koppartråd, utan i stället använder sig av krypterade appar. Det gäller också hemlig dataavläsning. Andra åtgärder som måste genomföras är att minska tillgången till illegala vapen och explosivvaror, vilka ofta används av kriminella och i många fall importeras från länderna på västra Balkan. Missbruket av svenska pass är ett annat stort problem, som med en ny lag förhoppningsvis kan minska.
Flyktingfrågorna
Ett annat tema inom rikskonferensen var flyktingsituationen i Sverige och Europa och de försök som gjorts av Sverige, Tyskland och Österrike att påverka andra länder inom EU till en mer solidarisk flyktingpolitik. Att dessa försök hittills misslyckats. Att Sverige nu, trots stora insatser, inte minst av frivilliga krafter, tvingats fatta en del svåra beslut för att därmed skapa andrum för mottagandet, beklagades, men Anders Ygeman uttryckte samtidigt sin förhoppning att situationen ska ljusna och inte minst att andra länder nu ska leva upp till sina förpliktelser.
_________________________________________________
Konferensens innehåll var betydligt mer omfattande än vad som framgår ovan, med sammanlagt mer än 60 talare, som också utfrågades närmare av den skickliga moderatorn Pernilla Ström. De teman som togs upp sträckte sig över ett brett område, såväl geografiskt som ämnesmässigt samtidigt som det stod klart att inga fasta gränser längre finns vare sig när det gäller problem eller lösningar.
Gunilla Herolf