Få missade att årets Sälenkonferens mest handlade om mer pengar till försvaret – eller inte.

Det finns många kloka skäl att öka försvarsanslagen i närtid. Den avskräckande nivån gentemot en potentiell anfallare behöver höjas, liksom den operativa förmågan att möta ett angrepp. Ytterligare ett skäl är den signal som de svenska försvarssatsningarna skickar till de länder som Sverige hoppas ska hjälpa till i händelse av kris eller krig.

Om anslaget inte höjs, riskerar andelen av BNP som går till försvaret att sjunka under 1 % nästa år, till 0,98 %. Och där ser det ut bli liggande fram till 2020, om inga förändringar görs.

Andel av BNP må vara ett grovt sätt att mäta satsningar, men Sverige har ändå att förhålla sig till hur detta uppfattas i omvärlden och inte minst i USA.

För samtidigt som diskussionerna om försvaret gick höga i svenska fjällen, finputsade Donald Trump förberedelserna inför sin installation som USAs nya president.

Under valkampanj hade Trump framfört sin krassa syn på Nato. De medlemmar som inte satsade tillräckligt på försvaret kunde inte per automatik räkna med stöd vid ett anfall. USA hade lagt mer än tillräckligt på att försvara andra länder, ansåg Trump.

I nuläget lever bara fem av 28 allierade upp till åtagandet inom Nato att lägga 2 % av BNP på försvaret. Dock är trenden uppåtgående. Allt fler satsar allt mer, vilket de allierade nu ivrigt påtalar för USA.

Vad spelar det för roll för Sverige? Sverige är ju inte med i Nato.

Förvisso, men svensk doktrin bygger på tanken att vi ska hjälpa andra och andra ska hjälpa oss vid krig. En klar majoritet av svenskarna (60%) är också säkra på att Sverige vid ett militärt angrepp skulle få ”snabb och effektiv” hjälp av andra länder. (MSB Opinion)

Flera av Nato-länderna är viktiga. Dock är det främst USA som har muskler att agera snabbt vid en kris i regionen. Och vad har då Sverige att erbjuda tillbaka?

Hittills har USA satt värde på en rad faktorer, däribland det förtroende Sverige upparbetat genom att delta i insatserna på Balkan, i Libyen och Afghanistan; utbyte inom försvarsteknologi och underrättelsetjänst; en gemensam politisk värdegrund; samt Sveriges strategiska läge i försvaret av Baltikum. Försvarsbudgetens storlek har inte varit avgörande.

Det återstår att se hur Sverige värderas av den nya administrationen, där transaktioner och snävare nationella intressen kommer att väga betydligt tyngre. Risken för en

annorlunda bedömning är uppenbar. Mot bakgrund av hur viktigt det amerikanska stödet är för svensk säkerhet, vore en snabb vändning av försvarsanslagen till en uppåtgående trend klart att föredra för att bädda för fortsatt starkt intresse från det stora landet i väst.

Anna Wieslander är generalsekreterare i Allmänna Försvarsföreningen (AFF) och Director for Northern Europe vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. AFF är en ideell, oberoende organisation som sedan år 1890 verkat för kunskap och debatt om försvar och säkerhet under parollen ”fred, frihet, framtid”. AFF finns över hela landet och ger ut tidskriften Vårt Försvar. Atlantic Council grundades år 1961 i USA för att verka för en stark transatlantisk gemenskap för fred, frihet, demokrati och marknadsekomi.

Texten publicerades först i Försvarets Forum Nr 1/2017