Putin och Obamas strategi i Syrien är en fråga om moral vs pragmatism.
Syrien ur Obamas perspektiv (hittills):
- Diktatorn al-Assad har lagt bombmattor över sin egen befolkning och gasat ihjäl civila. Därför är det omöjligt att stödja honom – trots ett gemensamt mål att bekämpa IS.
- Istället ger USA stöd till bland annat Fria Syriska armén (som setts som en relativt moderat kraft i landet). Detta har dock varit ett totalt fiasko. ”Av alla de soldater man försökt rekrytera och utbilda finns det idag bara fem stycken kvar. Alltså inte 5 000, utan verkligen 5 personer”, säger Stefan Ring, militärstrategisk expert, till KIT.
- USA har även samarbetat med kurder som strider mot IS och Assad. Men dessa bekämpas samtidigt av Turkiet som är USA:s allierade i Nato och en viktig plattform för amerikanskt stridsflyg i regionen.
Slutsats: För att bekämpa IS återstår för USA i princip bara att själva bomba terrororganisationen från luften.
Kommentar: ”Att bomba IS från luften kan delvis stoppa deras framfart men aldrig lösa problemet”, säger Stefan Ring.
Syrien ur Putins perspektiv:
- Al-Assad måste till varje pris sitta kvar. Stabilitet är det absolut viktigaste målet (mardrömmen är en stat i sönderfall, typ Libyen). Assad är den enda som kan erbjuda stabilitet. Dessutom garanterar han att Ryssland fortsatt kan ha Syrien som en plattform för att att utöva inflytande i regionen, bland annat via sin mångåriga flottbas i landet.
Slutsats: IS måste bekämpas, men eftersom bevarandet av Assad som Syriens ledare är överordnat allt annat måste alla andra krafter som krigar mot hans regeringsstyrkor också angripas.
Kommentar: Det är därför som Rysslands första bombningar i Syrien enligt uppgift INTE ska ha riktats mot IS utan andra grupperingar. ”Man riktar in sig på de som utgör det mest akuta hotet mot Assad, oavsett vilka de är”, säger Stefan Ring.
Vad händer nu?
- Ryssland har skaffat sig ett övertag eftersom man med sin pragmatiska inställning kan ha en mycket tydlig strategi i Syrien – stabilitet till varje pris.
- Rysslands position stärks dessutom av att man kommer in i ett läge där det är tydligt att USA (+ de länder som lite slarvigt brukar benämnas västmakterna) har försökt i fyra år men misslyckats att hitta en lösning på Syrien-krisen.
- Flera länder i Europa känner sig pressade av flyktingsituationen och om Rysslands taktik börjar ge resultat i form av minskade strömmar av asylsökande kan fler länder vilja stödja den.
- Kan USA och Ryssland hamna i direkt konflikt i och med att man stödjer olika sidor i Syrien? ”Nej, jag tror inte det. Nu för man ju istället diskussioner om koordinerade insatser. Men å andra sidan kan man aldrig helt bortse från att det kan hända saker som man inte har räknat med i en situation som är svår att hantera”, säger Stefan Ring.
Text: Erik Olsson – www.kit.se