Stefan Löfven talade statsmannamässigt om frihetens innebörd och om våra värderingar där friheten alltid är värda att försvara. Han karakteriserade den internationella säkerhetspolitiska situationen som att världen håller andan och att situationen i Mellanöstern påminner om en vandring på nattgammal is. Statsministern var tydlig med att försvaret inte utgör något särintresse, skriver Tommy Jeppsson.

Årets Sälen konferens, den 72:a i ordningen, återspeglar ett försämrat säkerhetspolitiskt klimat, globalt liksom i Östersjöregionen. Ett tecken på säkerhetsfrågornas ökade betydelse är vilka personer som kommer till konferensen. Av vad som kunde observeras fanns alla centrala aktörer inom områdena säkerhet och försvar på plats där ett tonläge av allvar präglade framförandena.

Nedan ges några nedslag i det som presenterades.

Försvarsberedningens slutsats, efter lång tids arbete, att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas, fick konkurrens av statsministerns uttalande om att ett väpnat angrepp fortsatt är osannolikt. Att utrikesministern inte verkade överdrivet orolig för ett militärt angrepp på vårt land eller Rysk upprustning framgick nästintill övertydligt och överbefälhavaren kommunicerade budskapet om låg sannolikhet för ett väpnat angrepp mot Sverige. Försvarsministern gav sitt förtroende för försvarsberedningen samtidigt som han sa att riksdagsbeslutet från 2015 gäller fram tills ett nytt beslut är fattat och där står att ett väpnat angrepp är osannolikt. Laborerandet med denna variant av sannolikhetsläran bedöms inte vara förtroendeskapande vare sig mot den egna befolkningen eller mot omvärlden, allra minst mot regionens starkaste aktör, Ryssland. Ytterst handlar det om att hotbedömningarna avgör anslaget till totalförsvaret.

Beslutsfattarna

Oaktat begreppsförvirringen talade Stefan Löfven statsmannamässigt om frihetens innebörd och om våra värderingar där friheten alltid är värda att försvara. Han karakteriserade den internationella säkerhetspolitiska situationen som att världen håller andan och att situationen i Mellanöstern påminner om en vandring på nattgammal is. Statsministern var tydlig med att försvaret inte utgör något särintresse, och att vi har ett tydligt behov av ett återupprättat psykologiskt försvar. Han uttryckte oro för kärnvapnen som angavs vara det enskilt största och omedelbara hotet mot mänsklighetens överlevnad. Delar av världens statsledningar har glömt effekterna av Hiroshima och Nagasaki i och med tendensen att diskutera kärnvapnen som ett användbart stridsmedel.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa att en värld utan kärnvapen går via ömsesidig nedrustning och hävdade att FN-konventionen om ett kärnvapenförbud inte garanterar kärnvapennedrustning. Nato:s grundläggande roll är att säkra freden samtidigt som Sverige fick en klapp på axeln som alliansens viktigaste samarbetspartner. Utmaningarna angavs vara Ryssland, Irak, Syrien, terror, cyberhot och spridning av massförstörelsevapen. Innebörden för Nato är att man går från nedbyggd försvarsförmåga till en uppbyggd dito. Samtidigt är syftet att undgå konflikt och skapa dialog med Ryssland tydlig.

Försvarsminister Peter Hultqvist konstaterade att alla politiska partier bär ett ansvar för de felanalyser och felbeslut som tagits vilket lett fram till nuläget. Nu återbyggs förmågan. Åtskilligt har legat för fäfot vilket innebär att resan framåt inte är enkel. Utmaningen är att skapa ett krigsavhållande försvar där motståndaren ska förhindras att nå sina mål. En utveckling av vårt totalförsvar är viktigt. Övning Aurora visat att vi är på rätt väg. Varmed övningsverksamheten betonades som en viktig byggsten där nästa totalförsvarsövning genomförs 2020. Personalförsörjningen ska säkerställas med en kombination av plikt och frivillighet och här togs åter den gamla utsagan till heders om kvantitet som en kvalitet i sig. Logiskt i och med att behoven i krig betonades.

Utrikesministerns inledning att det ”Det angår dig när det brinner hos grannen” hade, för att återknyta till sannolikhetsläran kunnat resultera i slutsatsen om stärkt försvarsförmåga. Åtminstone denne referent kunde inte uppfatta något sådant budskap, däremot att den främsta ”försvarslinjen utgörs av utrikespolitik och diplomat”. Historiskt helt korrekt därest trovärdig försvarsförmåga i övrigt varit förefintlig.

Försvarsberedningen och ÖB

Ordföranden i Försvarsberedningen, Björn von Sydow, redovisade beredningens rapport. Enighet råder om rapporten som har fokus på det civila försvaret. Ett försämrat omvärldsläge gör att ett förstärkt totalförsvar ska avhålla från angrepp enskilt och tillsammans med andra vilket verkar krigsavhållande. Befolkningsskyddet ska förbättras liksom att sjukvård, livsmedels- och läkemedelslagring sågs som angeläget. Militärregionerna föreslås anpassa gränserna till de som Civilområdena kommer att få. Ryssland angavs ha ett regionalt styrkeövertag som består.

ÖB Micael Bydén sa att vi har en god grund att bygga vidare på. Han gladdes åt höstens genomförda besöksdag på Gärdet i Stockholm som lockade cirka 90 000 besökare. Arbetet med att implementera det senaste försvarsbeslutet har nått halvtid och ÖB betonade att om den militära förmågan sviktar ökar risktagningen för samhället. Det fördjupade samarbetet med Finland framhölls liksom att det nationella försvaret och internationella insatser inte står i något motsatsförhållande till varandra. Den operativa förmågan måste öka gentemot en kvalificerad motståndare i högre konfliktnivåer, en säkerhet som kostar. Bydén betonade att en jämställd försvarsmakt är en bättre Försvarsmakt och att trakasserier inte kommer att tillåtas. ÖB tryckte på att om försvaret inte tillförs tillräckliga medel efter 2020 kan Försvarsmakten ej inneha en förmågebredd motsvarande den nuvarande.

Kunskaparna

Margot Wallström motsades tydligt av Katarina Tracz, chef för tankesmedjan Frivärld, vars budskap var att Sverige behöver, ett nationellt säkerhetsråd, ökad nationell försvarsförmåga och Natomedlemskap på grund av att Rysslands motvilja borde resultera i svensk vilja. Hans Christian Hagman hade tydliga budskap. Dessa handlade om ett dynamiskt Asien, om USA vars makt minskar, hoten från cyber- och påverkansoperationer, utvecklingen av artificiell intelligens som vi bara sett början av liksom en framtid med autonoma vapen. Kina lyftes fram som en stark ekonomisk aktör vars värderinga divergerar från våra avseende bl a mänskliga rättigheter och klimatfrågan.  Hagman berörde även klimatfrågans konsekvenser som kommer att drabba Afrika hårt och som påverkar migrationen. Allt detta i en värld som karakteriseras av att vara uppkopplad, digitaliserad och sårbar. ”Winter is coming”.

Anna Wieslander uppehöll sig vid trenden kring en ökning av de europeiska ländernas försvarsutgifter där många höjer sin tröskelförmåga bl a genom förhandslagring av materiel från USA. I Baltikum och Polen ser vi en multinationell karaktär på alliansförstärkningarna vilket signalerar den politiska betydelse Nato tillmäter Östersjöregionen samtidigt som möjligheter till kontakter krävs som undviker eskalering. Hon karakteriserade EU-Nato samarbetet som en utveckling från ”nice” till ”need”.

Gunilla Herolf betonade de stora framsteg som skett i samarbetet EU-Nato. Problemlistan för EU utgörs främst av värdegrundsfrågan kopplat till Polen och Ungern, migrationsfrågan där flyktingar i stor mängd fastnat i Libyen där de lever under eländiga förhållanden, samt splittringstendenserna inom unionen i riktning öst-väst. Åtgärder mot Polen och Ungern kan leda till att dessa lyssnar till Kreml. Här ska vägas in att flera stora europeiska länder som Tyskland och Frankrike är osäkra på Usas närvaro på vår kontinent

Om det psykologiska försvaret talade Mikael Odenberg. Verksamheten innefattar alla åtgärder som utvecklar och bibehåller försvarsvilja och folkets motståndsförmåga, varmed desinformation och påverkanskampanjer kan motverkas. Vi bör ta inom oss att sociala medier är en utmärkt källa till desinformation. Försvarsupplysningens frånvaro togs upp, något som påverkar medborgarnas kunskap om försvaret och försvarsviljan negativt.

Den organiserade gränsöverskridande kriminaliteten och terrorhotet ökar i de nordiska länderna vilket resulterat i ett närmare samarbete dem emellan liksom internationellt. Synen på hur återvändande IS krigare ska hanteras varierar alltifrån att de genom att få förtur i bostadskön, ska kunna integreras i samhället, till att förpassas i fängsligt förvar. Den senare rekommendationen av Jan Björklund verkade delas av övrig nordisk säkerhetspolis.

En avslutande reflektion må tillåtas referenten. Sverige har i år haft fred i 203 år vilket är ett internationellt unikum. Låt oss vara kloka nog att arbeta för dess fortsättning.

Tommy Jeppsson är chefredaktör för Vårt Försvar.