USA har länge varit en militärt överlägsen supermakt i världen. Men nu är det inte längre lika självklart inom alla områden. Ryssland och Kina går på offensiven, liksom några andra länder som har kärnvapen: Indien, Pakistan, Iran och Nordkorea.
Detta fastslog generalmajor Bengt Svensson när han gästade Allmänna försvarsföreningens och Försvarsutbildarnas möte i Malmö. Sedan 2015 är han försvarsattaché i Washington. Dessförinnan har Bengt Svensson varit chef för produktionen av förband i Försvarsmakten och chef för Prod Armé. Han är i grunden luftvärnare med tjänstgöring vid Lv 4 och Lv 6.
Med rubriken ”Relationen USA och Sverige ur ett försvarsperspektiv” lockade han 50-talet försvarsvänner till Aimpoints nyrenoverade lokaler. Företagets vd Lennart Ljungfelt berättade inledningsvis om industrigruppen Sandberg Development, där Aimpoint ingår som helägt företag. Aimpoint grundades 1975 och är känt för sina rödpunktsikten, både för civilt och militärt bruk.
– Amerikanarna har bland annat köpt siktet till granatgeväret Carl Gustaf, sa Lennart Ljungfelt samt nämnde utvecklingen av sikte för AT4, och de extremt tåliga och lätta Comp M5 och Acro P-1; sistnämnda väger endast 60 gram.
Supermakt på fallrepet
Enligt Bengt Svensson har den amerikanska försvarsmakten länge varit helt överlägsen i världen.
– Den är mycket erfaren, vältränad och välutrustad. Ledningen och logistiken fungerar också bra, vilket gör det möjligt att bedriva operationer över hela världen, bland annat med hjälp av hangarfartyg. Men på senare år har försvarsmakten blivit sliten. Många av de soldater som varit i Afghanistan och andra länder har dödats eller skadats. Självmordsfrekvensen bland militär personal i USA har också höjts.
– Den tekniska överlägsenhet som USA haft är nu också hotad, eftersom all teknisk utveckling förr skedde inom landet, men nu pågår i olika delar av världen, fjärran från amerikansk insyn och kontroll, förklarade Svensson.
Sverige behöver hjälp
Han konstaterade att USA:s årliga försvarsbudget på 700 miljarder dollar eller cirka 7000 miljarder kronor är ”oändligt mycket pengar”. Men ett absurt och oerhört detaljerat budgetsystem försvårar arbetet med att utveckla försvaret.
Kostnaderna utgör också ett långsiktigt hot mot landets ekonomi. USA:s statsskuld utgör cirka 130 procent av bruttonationalprodukten (BNP) jämfört med Sverige, vars statsskuld är endast 30 procent av BNP.
Den nya maktbalansen har tvingat USA att omarbeta sina militära doktriner. Rysslands och Kinas stärkta positioner innebär svåra prioriteringar för USA. Det är viktigt att Europas rika länder når upp till 2 procent av BNP till sitt försvar. Det finns ingen garanti för att USA kommer till Sveriges hjälp i krig.
– Under kalla kriget gick ”gränsen” mellan Nato och Warszawa-pakten i Centraleuropa. Idag går den från Arktis till Medelhavet, vilket innebär att Sverige inte längre befinner sig i marginalen. Därför vill USA samarbeta med oss och Finland, sa Bengt Svensson och tillade:
– Vi kan inte vinna ett krig utan hjälp utifrån.
Själv välkomnar han Sveriges köp av det amerikanska luftförsvarssystemet Patriot, som redan finns i Frankrike, Polen och Tyskland. Med Patriot kan man bland annat skjuta ner ballistiska robotar.
Bengt Svensson nämnde också att USA:s nya försvarsgren ”Cyber Command” är ett sätt att möta flera länders satsning på informationskrigföring och ny teknologi, såsom drönare. Enligt hans åsikt var attacken nyligen mot Saudiarabiens oljefält både ”komplicerad och sofistikerad”.