Förhandlingarna mellan regeringen och övriga partier inför höstens riksdagsbeslut om totalförsvarets femåriga inriktning ställs in tills vidare. Försvarsministern har gett besked att det inte blir några så kallade extra miljarder till försvaret. Hösten 2019 var regeringen och samarbetspartierna överens om den långsiktiga inriktningen och finansieringen av försvaret. Extramiljarderna som behövs för att kunna genomföra försvarsberedningens förslag beror på felräkning, inflation, brist på priskompensation med mera. Nu hävdar försvarsministern att Coronapandemin kostar så mycket att regeringen inte kan tillskjuta de extra miljarderna.
Ett hot utesluter inte ett annat. Coronapandemin har inte förbättrat det säkerhetspolitiska läget. Coronapandemin avslöjar dessutom allvarliga brister i vår civila krisberedskap vilket borde innebära en ökning av resurserna till totalförsvaret. Bristen på skyddsutrustning med mera under pandemin visar också på att när det blir kris så ser varje nation till sitt eget bästa. Svensk försvarsstrategi bygger på att vi får hjälp utifrån. Eftersom vi inte är medlemmar i Nato har vi inga garantier för att få hjälp. ”Den store hjälparen” skulle vara USA men vad kan och vill de hjälpa till med när deras intresse och resurser mer och mer inriktas mot Sydostasien/Kina. Natoländerna har som mål att avsätta 2% av BNP till försvaret. Försvarskostnadernas andel av BNP i Sverige är 1% och kan närma sig 2% framåt år 2030 om ”extramiljarderna” tillförs. Eftersom vi inte är garanterad hjälp som Natoländerna bör vårt försvar kosta mer än 2% av BNP.
En katastrof reducerar inte risken för en annan.
Vi måste ha råd med statens viktigaste uppgift: att trygga medborgarnas säkerhet mot yttre hot.
Ola Fischer
Pensionär