Försvarspolitiska morgonpass och intressanta seminarier med föreläsningar och diskussioner liksom publika frågeställningar, präglade av det allvar som är resultatet av omvärldsläget, karakteriserade årets upplaga av Försvarspolitisk arena, som i likhet med tidigare år var en del av arrangemangen under Almedalsveckan om vilket Tommy Jeppsson refererar.
Så var 2015 års upplaga av Almedalsveckan slut. Avseende intrycken från Försvarspolitisk Arena, där Allmänna Försvarsföreningen var medarrangör och där det bjöds en fullspäckad seminarievecka är intrycken många, mestadels positiva utgående ifrån ett brett anslag på de ämnen som behandlades.
De försvarspolitiska morgonpassen har tidigare varit och var också i år bra uppstarter på respektive seminariedag. Ett generellt intryck som referenten gjorde var den stora medvetenhet om den försämrade säkerhetspolitiska situationen i vårt område som kommunicerades från politiskt håll. Likaså behovet av en bättre militär förmåga och nödvändigheten av att återskapa ett civilt försvar. Trendbrottet i försvarsekonomin är likaledes positiv och även om de av ÖB anmälda behoven inte till alla delar ryms så representerar påslaget det politiskt möjliga. Tidsaspekten när en förbättrad militäraförmåga ska vara operativ på exempelvis Gotland ger dock anledning till frågan om vilka åtgärder som vidtas för att nu, idag, visa vilja till höjd beredskap och militär närvaro, och då inte bara på Gotland utan även i andra militärstrategiskt viktiga områden. Likaså ger de icke finansierade ambitionerna om ett pånyttfött civilt försvar anledning till oro om att substansen riskerar att bli måttlig.
Ledamoten Annika Nordgren Christensens intervju med avgående ÖB Sverker Göransson innehöll bland annat personliga reflektioner om kalla krigets respektive dagens Försvarsmakt samt ÖB-rollen som regeringens främste militäre rådgivare. Om än inte detta kommunicerades direkt så kunde det inläsas mellan raderna att innehållet i denna roll, knappast överraskande, växlat beroende på persongalleriet i Försvarsdepartementet respektive Högkvarteret. Vid seminariets slut torde ingen åhörare svävat i tvivelsmål om att det är ensamt på toppen.
Säkerhetsutmaningarna i Östersjöregionen belystes väl där det inte stacks under stol med att Ryssland var aggressorn och att den försämrade situationen kräver ett närmare samarbete mellan strandägarstaterna. En tydlig polsk oro för bland annat den ryska utplaceringen av fjärrverkande missilsystem i vår region framfördes av landets andre vice utrikesminister och ambassadör. I det sammanhanget anfördes att Sverige måste vara en tydlig röst samt skicka tydliga signaler genom ökade försvarssatsningar. En kritisk röst var Catharina Tracz som menade att vårt land ej tillräckligt signifikant ökar sina försvarsansträngningar. Statsekreterare Jan Salestrand hävdade att en konflikt i Östersjöregionen berör oss alla och att det ryska agerandet är en tydlig återspegling av den nya militärdoktrinen liksom att Moskva respekterar styrka, ej svaghet.
Svenska försvarsutbildningsförbundet arrangerade ett seminarium kring ämnet om det är möjligt att återinföra värnplikten. Försvarsdebattören Callis Amid presenterade en bristinventering av nuvarande personalförsörjningssystem där hans förslag till lösning handlade om förbättrade löneförmåner och ett återinförande av värnplikten som integreras med ett yrkesförsvar. Det senare förslaget visade sig vara väl i linje med försvarsminister Peter Hultqvists egna tankar om ett kombinationssystem där vi sneglar på den danska respektive norska lösningen och tryckte ministern mycket tydligt på att förändringar måste baseras på en bred förankringsprocess. Allan Widman förstärkte denna syn med att hävda att värnplikten behöver återinföras snabbt. Generallöjtnant Dennis Gyllensporre betonade vikten av hög personell tillgänglighet och att Försvarsmakten fokuserar på att genomföra tidigare beslutat personalförsörjningssystem och att detta tar tid. Han lyfte också fram vikten av att ett eventuellt införande av värnplikten måste baseras på ett könsneutralt system liksom att de redan deltidsanställda soldaterna måste inpassas i detta.
Hybridkriget och terrorhotet avhandlades där båda dessa krigföringsformer är kritiskt tidsrelaterade, det är således bråttom att kunna agera utifrån ett tillräckligt beslutsunderlag baserat på tillförlitliga underrättelser. Proaktivitet och flexibilitet blir nyckelbegrepp för att nå framgång i dessa stridsmiljöer karakteriserade av en kombination av gamla och nya medel och metoder som samordnas och där information för att kunna fatta beslut är A och O vilket sammantaget återspeglar betydelsen av att öva för att kunna förstå komplexa sammanhang.
Tonläget under seminariet med ungdomsförbunden var ganska allvarligt. Oro uttrycktes tydligt rörande Rysslands agerande och följaktligen för utvecklingen i vårt närområde där det formulerades som att en strid pågår mellan autokrati och demokrati. Behovet rörande svenska försvarssatsningar verkade alla överens om även om prislappen och avvägningen mellan militärt och civilt försvar skilde en del mellan de olika partierna.
De svenska insatserna internationellt och från detta framkomna behov av ett välfungerande veteranstöd var ämnet för ett seminarium där paneldeltagarna verkade rörande överens om behov och fortsatta satsningar. Det senare inkluderande rehabiliteringsinsatser liksom att de anhöriga lyftes fram som en viktig målgrupp. Ävenledes behovet av ett nationellt veterancenter framkom i diskussionen.
Betydelsen av att återskapa ett Civilt försvar var ett återkommande ämne under veckan utöver ett särskilt seminarium. Under det senare betonades bland annat vikten av frivilligorganisationerna när ett nytt civilt försvar ska utvecklas. Också här framkom bekymret med att inga särskilda medel avdelats vilket innebär att inblandade aktörer kommer att ställas inför mycket besvärliga prioriteringssituationer.
IT och cybersäkerhet var ett självklart ämne där inrikesministern lyfte fram problemet med att samhällsutvecklingen inom IT-området går snabbare än utvecklingen inom området IT-säkerhet. Medvetenheten om de utmaningar som följer av detta kräver ett säkerhetstänkande på bredden i samhället, något som inte minst måste inkludera den enskilde individen. De statliga aktörer som använder IT-vapnet i antagonistiskt syfte angavs vara de farligaste, vilkas skicklighet är så stor att offret ofta inte märker att det är utsatt för ett IT-angrepp. Rörande behov av åtgärder betonades vikten av ett välfungerande system med incidentrapportering liksom nödvändigheten av forskningssatsningar inom såväl teknik- som humanområdet.
Budskapen från de olika seminarierna var många. Tydligt var att Ryssland önskar en ny europeisk säkerhetsordning. En given konsekvens av detta var givetvis att Nato-frågan återkom i många av seminarierna. Referenten uppfattade en ökad tydlighet i frågan från de partier som tidigare argumenterat för en svensk Nato-anslutning och här ska inflikas att inte minst ungdomsförbunden från dessa partier gjorde mycket tydliga ställningstaganden, kanske ännu tydligare än moderpartierna. Några alternativ till den militära alliansfrihetens välsignelser kunde i sammanhanget svårligen märkas hos socialdemokraterna, vänsterpartiet liksom miljöpartiet. Bland utmaningarna för svenskt vidkommande sticker personalförsörjningsfrågan mycket tydligt ut. Lösningen kan komma att resultera i en kombination av plikt och frivillighet där de norska och danska modellerna studeras. Av andra viktiga budskap ska nämnas medvetenheten om att mer pengar än aktuellt påslag kan komma att behövas på sikt samt att kampen mot IS behöver intensifieras. Ett återtagande av det civila försvaret liksom det psykologiska försvaret är andra angelägenheter som kräver omfattande arbete.
Ett uttalande av Allan Widman känns särskilt angeläget att återge som avslutning. Han anförde att det brister avseende ”a sense of urgency” i de beslut som fattas och de åtgärder som vidtas, att det ligger en fara med dröjsmål som innebär ”en flykt mot framtiden”, således att beslut avses implementeras i en framtid som innebär väntan. Behov av åtgärder i närtid saknas liksom att tondövhet existerar från ÖB och Försvarsmakten då det gäller Gotland. Ord från försvarsutskottets ordförande som inte bara sporrar till reflektion utan fastmer till åtgärder som blir synliga här och nu.
Tommy Jeppsson är redaktör för Vårt Försvar.