Årets rikskonferens är den sjuttioförsta i ordningen och påvisar tydligt organisationssveriges koppling till säkerhets – och försvarsrelaterade frågor. I år låg det ett påtagligt allvar över konferensen givet det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget.  Hela spektrat av säkerhetsfrågor behandlades. Några får anses som särskilt betydelsefulla.

EU och vi

Kriserna vilar tungt över det europeiska samarbetet. Flyktingkatastrofen har skapat en djup schism. De sämre relationerna med Ryssland ökar försvars- och säkerhetsfrågornas betydelse inom unionen. De senare är också kopplade till terroristbekämpningen.

Den nya administrationen i Washington kommer att ha stor influens på förutsättningarna för det europeiska samarbetet, inte minst inom områdena säkerhetspolitik och ekonomi. Trumpadministrationens färdriktning är föremål för en ovisshet som känns kompakt.

EU kommissionären Cecilia Malmström hade inte bara mörka budskap. Ekonomin tenderar att utvecklas i rätt riktning. Vid flera tillfällen under sitt anförande lyfte hon fram handeln som en samförståndsskapande faktor, något som enar och bidrar till stabila relationer. Som en  mycket stor marknad för handel och samfärdsel attraherar EU omvärlden.

Större fokus på säkerhetsfrågorna

Stasminister Stefan Löfvént tackade de svenskar som internationellt, ofta i svåra situationer, tillvaratar landets intressen. En fin gest som besvarades med applåder. Löfvén angav säkerhet som en prioriterad uppgift för staten och satte detta uttalande i en omvärldskontext där kriget i Syrien, med åtfäljande flyktingvåg i riktning Europa, den ryska annekteringen av Krim och Kremls repressiva styre accentuerar att svensk säkerhet, militär som civil börjar i Sverige.

Stefan Löfvén redogjorde också för den nya säkerhetsstrategin liksom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd. Han berörde det fördjupade säkerhetssamarbete som Sverige har med bl a USA, Storbritannien och Finland liksom att han viktlade cybersäkerhet samt samhällets förmåga att motverka de drivkrafter som leder till att människor radikaliseras och/ eller ägnar sig åt grov brottslighet. Statsministern tog också upp vikten av en stabil energiförsörjning och samhällelig robusthet där fundamentet är ett fungerande civilförsvar.

Ryssland och Sverige

I flera tal kunde spåras en ökad medvetenhet om att utvecklingen i Ryssland kräver ökade svenska försvarssatsningar, militärt och civilt. Gudrun Persson från FOI presenterade en Rysslandsbild som karakteriseras av yttre aggression och inre repression. En regim som tydligt satsar på ett ökat inflytande i sitt närområde och som sätter satsningarna på militär upprustning före övrig samhällsutveckling, där de cirka 5% av BNP som satsas på försvaret bär syn för sägen. Kärnvapenretorik liksom ungdomens patriotiska fostran underbygger bilden av regimens utveckling i totalitär riktning.

Det Försvarsministern och ÖB anförde är konsekvenser av denna Rysslandsbild. Peter Hultqvist betonade vikten av konsekvens i säkerhetspolitiken och att någon ändring i Natofrågan därför inte är aktuell. Genomförandet av fattat försvarsbeslut betonades samtidigt som ytterligare satsningar kan bli möjliga. Hultqvist meddelade också att en ny försvarsberedning tillsätts med Björn von Sydow som ordförande.

ÖB Micael Bydén var tydlig med att Försvarsmakten ska göra det bästa med tillgängliga resurser och var lika tydlig med att den militära förmågan kommer att urholkas om inte mer pengar tillförs på sikt.

Allianspartierna vill att Sverige blir medlemmar av Nato och vill öka försvarssatsningarna men nivåerna liksom var pengarna ska tas varierar.

Om den välbehövliga utvecklingen av ett civilt försvar sa inrikesminister Anders Ygeman att detta ska bygga på krisberedskapssystemet. Någon kopiering av det gamla civilförsvaret blir inte aktuell och en satsning behövs på cybersäkerhet och för att motverka påverkansattackerna. Om pengar till detta civilförsvar gavs föga klarhet.

Tommy Jeppsson

Hela rikskonferensen kan ses här