Läs om årets Pax Baltica som blev lika intressant som lyckad.
Om ett Europa i förändring
För tjugoåttonde gången genomfördes den 19-20 oktober årets Pax Baltica i ett höstvackert Karlskrona. Med en inledande presskonferens följt av föreläsningar och med avslutande samkväm och grupparbeten på Kungsholmsfort blev även årets upplaga ytterligt lyckat. Den träffande rubriken på evenemanget var Kvalen i valen och temat Om Europa efter supervalåret. Också i år hade arrangörerna lyckats engagera högt kvalificerade föreläsare. Carina Gunnarsson som är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet föreläste om president Macrons valseger och dess innebörd för Europa. Om Ryssland som utrikespolitisk aktör var ämnet för Martin Kragh som är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet. Det aktuella läget efter det tyska förbundsdagsvalet innevarande år belystes initierat av Ingrid Thörnqvist, verksam som utrikesredaktör på SVT nyheter online. Olle Wästberg, bl a tidigare generalkonsul i New York och f d ordförande i demokratiutredningen behandlade ämnet Hur ska vi undvika Trump-ledare i Europa och tog i det sammanhanget även upp på vilket sätt populismens frammarsch påverkar Sverige. Moderator också i år var Allmänna försvarsföreningens generalsekreterare Anna Wieslander som på ett utmärkt sätt lotsade arrangemanget liksom kompletterade föreläsningarna med kloka frågor.
Före föreläsningarna startade i Konserthuset medhanns en presskonferens med landshövdingen som värd i dennes vackra residens där de inbjudna föreläsarna fick möjlighet att i en trängre krets utveckla sina ämnen och svara på den församlade pressens frågor. Vid presskonferensen framkom bl a den märkbara oro som finns i flertalet europeiska länder för den höger- men också vänsterpopulism som växer fram.
På en fråga om omvärldens intresse för Sverige och det svenska valet framgick det att vårt land passerar tämligen obemärkt i den franska debatten. Däremot president Trumps utspel för en tid sedan med varningsorden, ”se vad som händer i Sverige” och ledande Sverigedemokraters stöd för detta uttalande fick ett starkt genomslag i sociala media. I Ryssland är tongångarna likartade med ett fokus på problem med flyktingar och terrorism där ryska media som en resurs för statens desinformationsoperationer framstår ganska tydligt. Här framhölls även Moskvas intresse av att destabilisera EU.
På de svar som följde frågorna rörande Frankrike framgick att Macron står för traditionellt republikanska ideal. Han vill reformera institutionerna, skapa ett nytt pensionssystem liksom kraftigt fördjupa försvarssamarbetet inom EU. Samtidigt finns det i landet en djupt rotad misstro mot de etablerade partierna, vilket bevisas av ett lågt valdeltagande. Det existerar stora skillnader mellan regionerna och många människor upplever att befinna sig i ett utanförskap med mycket små möjligheter att påverka utvecklingen. 8-9% av den arbetande delen av befolkningen är medlemmar av facket vilket är lite men fackföreningarna har en stark mobiliserande kraft. Höger- liksom vänsterextremismen är likaledes stark och här visar Marie Le Pens framgångar på en djup klyfta i det franska samhället.
Utvecklingen i Ryssland tecknades, föga överraskande, knappast med ljusa förtecken. Inmarschen i Georgien liksom i Ukraina hotar den Europeiska säkerhetsordningen genom att förutom själva våldförandet på dessa länder skapa instabilitet och osäkerhet. Ryssland har stora inrikes säkerhetsproblem, bl a med IS samtidigt som Moskva stöttar ytterlighetspartier i Europa. Martin Kragh tryckte på att Europa, sin resursrikedom till trots, har låtit sig försvagas genom att tillåta rysk påverkan. Ryssland har val i mars nästa år. Putin ställer upp och vinner högst sannolikt. Martin Kragh hade inte stor tilltro till att ett Ryssland under Putin skulle klara av att restaurera relationerna till omvärlden
Mycket händer i Tyskland bl a valet där bildandet av en ny regering bjuder på utmaningar. Här har flyktingsituationen skapat en viss polarisering av samhället i för och emot och då ska det givetvis tas i beaktande att Tyskland stått för ett mycket stort och välkomnande mottagande. Också Ingrid Thörnqvist betonade Angela Merkels roll för trygghet och stabilitet.
USA efter valet av Donald Trump som president föranledde ganska många frågor från pressen. Klart och möjligen just av den anledningen också oroande är presidentens stora makt då det gäller att insätta militära åtgärder mot exempelvis Nordkorea och då det gäller säkerhetsfrågorna är det inte bara presidenten utan även en allmän åsikt i USA att européerna själva måste ta ett större ansvar för sin säkerhet. Många kvalificerade tjänster i administrationen är inte tillsatta varför det råder brist på bl a kvalificerad analyskapacitet. Oroande är att i USA liksom i Sverige finns en bristande framtidstro. En allmän uppfattning verkar vara att ”våra barn kommer att få det sämre än vår generation”. Ett tydligt budskap från Olle Westberg var att risken för att den oberäknelige Trump avsätts är liten.
En framtidsfråga rörde den politiska situationen om 5-10 år och ett antagande här var att ytterlighetspartierna kommer att samla cirka 15% av rösterna liksom att de traditionella partierna måste ta krafttag för att återfå sin tidigare ställning i och med att medlemstalen sviktar högst betänkligt.
Välbesökt i konserthuset
Anna Wieslander inledde genom at ge en bred exposé över vad som hänt under innevarande år med bl a Brexit, valet av Donald Trump till president i USA, populismens frammarsch i Frankrike, Holland och Österrike, flyktingströmmen mot Europa, kriget mot ISIS samt valen i Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Hon tryckte på Angela Merkels roll som viktig för ett enat Europa liksom att Brexit innebär stora förändringar för vår kontinent. Scenen var satt för en intressant fortsättning
Franska revolutionen 2,0
Macrons valseger var resultatet av ett historiskt val mellan den oprövade segraren och nationella frontens Marie Le Pen. De etablerade partierna misslyckades och försvagades. Den nye presidenten står för en framtidsvision med en EU-vänlig linje där tron på Europa är framträdande. Säkerhetsfrågorna och bekämpningen av terrorismen står högt upp på agendan liksom ambitionen att få igång ekonomin och minska arbetslösheten. En satsning på skolan och betoningen av moralfrågorna i det politiska livet samt en reformering och fördjupning av EU-samarbetet är andra angelägna områden som den nye presidenten vill fokusera på.
Mot denna stod Marie Le Pens EU-skepticism, där den nationella identiteten liksom en mycket restriktiv flyktingpolitik betonades. Marie le Pens ledarskap ifrågasätts och detta återspeglar givetvis valresultatet.
Republikanerna är det näst största partiet medan socialistpartiet nästintill upphört att existera.
Den nye presidenten stöds av 60% i nationalförsamlingen vilket är till fördel kopplat till alla ambitiösa satsningsområden där samarbetet med Tyskland har särskild betydelse och där satsningen på demokrati och de rättstatliga principerna är tydlig. ”Bryssel är vi” är en slogan som fått reell innebörd givet betoningen av EU som lösningen på bl a terrorbekämpningen, liksom konkurrensen från Kina och USA, således ett fördjupat europeiskt samarbete.
Satsningsområdena för Macron är bl a:
- Säkerheten i landet
- Gemensamt försvar och en utveckling av EU i federal riktning. Storbritannien ska välkomnas till samarbete med EU och medlemsstaterna ska erbjudas delta i samarbetet i olika ”hastigheter”, således fullt ut eller till delar.
- Afrikafrågorna är viktiga och här talas det om partnerskap.
Utmaningarna för landet angav Carina Gunnarsson vara:
- Säkerheten/ terrorfrågan
- Det låga deltagandet i de politiska valen
- Reformeringen av försäkringssystemet
- Reformeringen av EU
- Hanteringen av den sociala oron och utanförskapet
Ryssland som utrikespolitisk aktör
Martin Kragh inledde med att peka på de försämrade relationerna mellan Ryssland och länderna i väst vilket har sin förklaring i bl a det ryska sättet att använda det militära maktmedlet för att säkra egna politiska målsättningar, i Georgien 2008, i Ukraina 2014 och nu senast i Syrien. Också de politiska morden har påverkat rysslandsbilden i negativ riktning. Vi ser en tydlig inrikespolitisk utveckling i landet som gått och går i auktoritär riktning samtidigt som det säkerhetspolitiska läget i östersjöregionen försämrats, vilket naturligtvis inte utesluter politiska och diplomatiska initiativ för att vända utvecklingen. Detta i en situation där den ryska ekonomin sedan 2009 visat nolltillväxt.
Vladimir Putin vill se ett Ryssland som har återtagit sin plats bland de politiska stormakterna vilket bland annat sker genom upprustningsprogrammet. Trots en ekonomisk nedgång satsar landet på militära rustningar vilket bekostas genom nedskärningar i skolan, i sjukvården liksom inom välfärdssektorn.
Krim är viktigt för Ryssland vilket förklarar den militära interventionen där. Det handlar om att Svartahavsflottans huvudbas ligger på Krim och nära sammankopplat finns den politiska dimensionen som vill hålla Ukraina utanför västlägret. Likaledes har interventionen i Syrien och stödet till Assadregimen mycket tydliga säkerhetspolitiska orsaker. Det handlar dels om att kunna bibehålla sin enda flottbas i Medelhavet, vilken ligger i Syrien, dels handlar det om att visa upp för omvärlden att Moskva ej tolererar oönskade regimskiften.
I mars 2018 går Ryssland till val. Det är knappast någon nyhetsbomb att Putin ställer upp och ganska säkert är att han vinner detta. Likaså är det då ganska säkert att motsättningarna till väst och USA prolongeras givet rådande intressemotsättningar där Ukraina enbart utgör ett exempel bland många men samtidigt ett påtagligt exempel på hur Ryssland våldför sig på den europeiska säkerhetsordningen och Helsingforsavtalet.
Den sittande presidenten har ett stöd från folket avseende bl a stormaktsambitionerna och annekteringen av Krim som inte ska negligeras men ej heller överdrivas. Ryssland har återtagit rollen som en global aktör, om än inte en lika stark sådan som USA.
Tysklands nya politiska landskap
Om det nya politiska landskapet och det aktuella läget efter årets förbundsdagsval föreläste initierat Ingrid Thörnqvist. Några siffror: CDU (-8,6), SPD (-5,2), AFD (+7.9), CDD (+5,9). Som jämförelse kan året 1975 nämnas, då hade socialdemokraterna 42% av rösterna, att jämföra med dagens parti som halverats. Efter valet har Tyskland fått ett parlament bestående av 709 ledamöter mot normalt 630 varför man skämtsamt benämner den nya situationen som xxl.
Rörligheten i väljargruppen har varit stor. 1,6 miljoner röstberättigade gick från CDU till FDP respektive 1 miljon från CDU till AFD liksom 1,4 miljoner ur ”soffliggargruppen” till AFD. Det senare partiet är starkast i Östra Tyskland och bland män i 40 årsåldern samt bland arbetslösa jämte medel- och lågutbildade. Då det gäller arbetslösheten är den som helhet för landet 5,7%, i västra Tyskland 5 ,3% och i östra Tyskland 7,4%
Valdeltagandet låg på 75% vilket får anses lågt för tyska förhållanden, att jämföra med det svenska valet 2014 där deltagandet låg på 85%. Det tyska valet har karakteriserats som en mardrömsseger för Angela Merkel och en svart dag för Martin Schultz och socialdemokraterna. Angela Merkel som går under smeknamnet ”Mutti” och står för trygghet har varit populär bland de unga väljarna.
Invandringsfrågan har varit den absolut mest dominerande och viktigaste för väljarna och det anses att bl a Merkel underskattade sprängkraften i denna fråga. Hon har stått för välkomnandet och mot denna finns i stora befolkningsgrupper en oro för framtiden och för välfärden liksom att det finns en ganska utbredd känsla av att politikerna inte har kontroll över flyktingsituationen. Liknande förhållanden har rått i det Österrikiska valet där Sebastian Kurz och FPÖ fick 23,4 %.
I skrivande stund jobbar CDU, die Grüne jämte FDP för en regeringskoalition. Om detta lyckas får tiden utvisa. Man vill ha en stark regering, i Tyskland gillar man inte minoritetsregeringar.
Hur ska vi undvika Trump-ledare i Europa?
Olle Wästberg inledde med att nämna att de populistiska partierna i de europeiska väljarkårerna representerar cirka 15 % av de röstberättigade. Han gjorde här en utblick på valen i Polen och Ungern som varit demokratiska men att de makthavande därefter tömt de demokratiska institutionerna på sina innehåll. Budskapet var att vi måste höja trösklarna för de populistiska partiernas möjligheter till inflytande.
Den oförutsägbare Trump, till trots för att han ständigt motsäger sig själv, vann på missnöje bland folket. Den traditionella industrin slås ut, det finns en konflikt mellan stad – landsbygd och han vann bland dem som upplever sig icke lyssnade till. Att jämföra med Sverige där 80% av väljarkåren anser sig ej kunna påverka politiken mellan valen och antalet medlemmar i de politiska partierna har minskat starkt. Sammantaget så existerar det i vårt land en situation där klyftan mellan väljare och valda vidgas.
I Europa handlar det om mera centralistiska politiska partier som ej förmått att kommunicera visioner och skapa framtidstro vilket utgör grogrund för pupulistiska rörelser. Inför det svenska valet nästa år kan falska rykten komma att spridas där en icke osannolik avsändare är den ryska trollfabriken i S:t Petersburg som gjort intrång på svenska media, en verksamhet som kan komma att accelerera inför 2018 års val. Syftet från rysk sida är att undergräva förtroendet för politiska ledare och demokratiska system, inte bara i Sverige utan i västvärlden generellt.
Således är behovet av ett psykologiskt försvar uppenbart, vilket på ett professionellt sätt kan visa upp för medborgarna och korrigera när falsk information sprids. Sverige ligger enligt Olle Westberg ganska oskyddat för informationsattacker. Varningslamporna blinkar för demokratin och vi i Sverige behöver vidta åtgärder mot detta.
Några avslutande budskap
Avslutningen skedde traditionellt genom ett samtal mellan föreläsarna. Några budskap från detta samtal var:
- I vårt land finns inget folkligt stöd för att ökad makt ges till Bryssel/ EU.
- Någon omröstning om att införa Euron i Sverige bedömdes inte vara aktuell.
- ”Armkroken” Macron – Merkel behövs för att klara EU ur krisen och ge den europeiska gemenskapen ny energi till förnyelse. Kommer Sverige att hänga med här var en fråga som fick hänga kvar i luften. Samtidigt har Tyskland och Sverige en nära överensstämmelse i synen på de stora frågorna och bilden av Sverige är positiv i Tyskland.
- Det finns en koppling mellan Ryssland och högerpopulistiska rörelser bl a i form av ekonomiskt stöd.
- Räkna med ökade rykten som kan påverka hållningen till de demokratiska institutionerna inför valet i vårt land.
Tack
Ett varmt tack till arrangörsgruppen, sponsorerna och deltagarna i årets Pax Baltica!
Tommy Jeppsson