– Sverige kan idag inte skydda sin befolkning på ett tillfredsställande sätt om vi utsätts för ett väpnat angrepp.

Det fastslog Bo Richard Lundgren vid en välbesökt försvarsdebatt på temat ”Hotet mot Sverige” som hölls på Kockum Fritid i Malmö den 28 november.

– Förr hade vi ett väl fungerande hemskydd. Men efter Berlinmurens fall har ansvaret lagts över på individen, som ska klara sig själv i 72 timmar, sa Bo Richard Lundgren.

Han anser att kommunerna i ett krisläge har låg uthållighet vad gäller leverans av bland annat el, dricksvatten och livsmedel.

– Det behövs en nationell säkerhetsstrategi, betonade Lundgren, som talade under rubriken Kan vi skydda vår befolkning? Han har tidigare varit chef för institutet för högre totalförsvarsutbildning vid Försvarshögskolan.

Svenskt luftrum för Nato

Cirka 200 deltagare kom till mötet som arrangerades av Allmänna Försvarsföreningen, Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Försvarsutbildarna. Mötet öppnades av AFF Skånes ordförande, Mats Welff, som lämnade över micken till moderatorn Martin Arkel. Denne noterade att ”det sitter minst tre regementen här”.

Karlis Neretnieks, tidigare rektor vid Försvarshögskolan, försökte besvara frågan Angrepp på Sverige – varför och hur?

– Om Ryssland ställer till något i Baltikum, då behöver Nato svenskt luftrum och sjöterritorium för att få en snabb verkan. Det lilla som finns gripbart hos Nato måste snabbt sättas in, sa Neretnieks, väl medveten om att Ryssland också måste agera snabbt för att deras aggression ska få önskad effekt.

Enligt Karlis Neretnieks kan ett planerat angrepp inledas med elektronisk störning, cyberangrepp och hotfull övningsverksamhet för att påverka svensk beslutsfattning.

En Baltikum-operation kan mycket väl inledas med ett militärt angrepp mot Sverige i form av anfall mot Gotland, Södertörn och hamnarna i Blekinge, kombinerat med bekämpning av militära anläggningar och förråd.

För att avskräcka Ryssland från att angripa Sverige behöver vi öka anslaget till försvaret, från idag 1,1 procent av bruttonationalprodukten (BNP) till cirka 2 procent.

Ökad sårbarhet

Tidigare rikskriminalchefen Lars Nylén talade om dolda angreppsformer eller det icke militära hotet, det ”grå kriget”.

– Vi har fått en ökad sårbarhet i takt med att samhället blivit storskaligare, komplexare, automatiserat och fjärrstyrt, sa Nylén och nämnde att ”stridsfältet” har blivit grumligare. Hybridkrigföringen fick ett ansikte ”när små gröna män på sommarsemester” ockuperade Krimhalvön.

– Det behövs en bättre insikt om hur det moderna samhället fungerar, sa Lars Nylén och efterlyste en bättre försörjningsberedskap.

Diplomati eller upprustning?

Vid den efterföljande debatten deltog fyra riksdagsmän från försvarsutskottet med dess ordförande Allan Widman (L), Malmö, i spetsen.

Han medgav att ett återtag av försvarsförmågan efter den strategiska timeouten kommer att ta tid. Därför är det viktigt att gå från ord till handling.

Anders Hansson (M), Falsterbo, anser att försvarsmakten gått på tomgång, och att man nu borde komma upp i treans växel.

Kalle Olsson (S), Östersund, upplever dock ett trendbrott sedan försvaret tillförts drygt 10 miljarder kronor extra.

Stig Henriksson (V), Fagersta, uttryckte sin oro över att vi är inne i en upprustningsspiral istället för att arbeta med säkerhetspolitiska åtgärder, såsom diplomati och förhandlingar om nedrustning.

I försvarsutskottet tycks man dock vara överens om frivilligorganisationernas betydelse för att föra ut information om totalförsvaret. Någon form av värnplikt efterlyser man också, eftersom cirka 4000 män och kvinnor behöver rekryteras varje år för att skapa ett slagkraftigt försvar.

Text och foto: Pontus Persson

 

——————————–